Morötter & äppelkräm.
I helgen hade jag min egen lilla skördefest här hemma. Några morötter drogs upp bl.a. Att jag hade olika färger på dem, det visste jag ju. Men hur kan det skilja så mycket i storlek? Dessa hackades ner i bitar & koktes. Sen på med lite smör...mmm.
Jag hade med en kasse med äpplen till Klöverlyckan igår. Av en del hade nattpersonalen gjort en god kaka. När en av damerna blev sugen på äppelkräm, tänkte jag att det kan man ju ha på kvällen. Jag gjorde en skål kräm på de äpplena jag hade. Vi blev överens om att det skulle ju inte räcka till alla. Jag cyklade hem & plockade en hel kasse till. När jag ställde mig vid vasken & började skala äpplen igen, kom en orolig dam fram till mig för att förhöra sig om jag möjligtvis visste var hennes nyckel var. Nä, det var inte första gången & inte sista heller.
Min första tanke är...
VARFÖR står jag här & gör något så oviktigt som en äppelkräm, när jag ser hur mycket denna damen behöver mig!?! Men det enda hon vill är att vara behövd! Jag chansade & jag prickade precis rätt...denna gången, vid detta tillfället. Sådana tillfällen får inte missas!
Damen fick en kniv & ställde sig brevid mig & började skala & skära äppelbitar. Vi pratade en del , men mest stod vi tysta brevid varandra, totalt fokuserade på uppgiften. Efter 10 minuter började vår dagliga överrapportering till kvällspersonalen & jag hade inte mage att avbryta vårt samarbete. Vi fortsatte ända tills kassen var tom & rapporteringen var slut. Förutom en skål med kräm till, blev det en hel påse med äppelbitar att frysa in. Under denna tiden frågade inte damen efter sina tillhörigheter en enda gång. Hon vara bara glad över att få ett jobb som var betydelsefullt.
